11/2

Obligatoriskt i denna blogg blir en grattishälsning till min bror som fyller hela 24 år idag! Lär hans blogg från internetmolnet här.

Jag har sett en rolig sak, eller snarare ett lustigt fenomen.

Jonas Brothers spelade tillsammans med Stevie Wonder på Grammy Awards i söndags. Jag filmade deras framträdande med min kamera (jag filmade tv:n alltså) och la sedan upp det på YouTube, så att lite folk jag känner som inte hade möjlighet att se själva galan kunde se i alla fall deras framträdande. Detta var alltså natten mot måndag. Sedan att jag la upp den har jag haft 6746 views och fått 36 kommentarer på videon. Det är nu videon som har mest kommentarer och näst flest views på min youtube-kanal. Den videon som har flest views där är inspelningen av Gabriellas sång som min gamla kör framförde, som jag la upp för två år sedan.

Det talar väl kanske lite om hur populära de är? Visst, det kanske är mest tweens från USA som lyssnar på dem, men deras framträdande på Grammy Awards visar hur mycket de har mognat, och att de faktiskt är så mycket mer än bara en annan Disney-producerad "cookie-cutter-popstar"-grupp. Bara en sån sak att de spelade med Stevie Wonder visar på att de är mer än så, för jag tvivlar på att Stevie Wonder kan tvingas till att spela med någon/några han inte gillar.

Nu ska jag återgå till att hänga med på lektionen.

Dagens låt:
Oren Lavie - Her Morning Elegance

Begin Transmission vinnare #3

Det har kommit en ny vinnare i AFIs Begin Transmission-tävling. Mark har vunnit (de flesta som någon gång varit aktiva på AFIs forum vet vem Mark är, han är ett av de absolut största fansen out there), och det är väl inte så konstigt det heller, med tanke på den otroligt bra videon han gjorde. Eller, ja, det otroligt bra innehållet i videon. Redan när jag såg den första gången tänkte jag att om inte Mark vinner, så är det otroligt, otroligt konstigt.

Plus att Mark är lite halv-kompis med killarna i bandet, efter att han har följt ett flertal av deras turnéer, och så jobbar Mark på buzznet.com, och det innebär att han rätt ofta får göra intervjuer och liknande med musiker som han gillar. Det är många som blev arga när de såg att Mark vunnit, eftersom de ansåg att det var klart att han skulle vinna bara eftersom killarna i bandet känner honom vid namn, och inte bara som ett annat fan.

Däremot så är det precis vad Mark är, ett dedikerat, men sansat, fan. Om ett band fick välja, så skulle de nog hellre ta ett tusen fans som Mark, än en miljon skrikande, hysteriska tonårsflickor, oavsett hur mycket pengar de tjänar på tonårsflickorna, bara för att Mark vet hur man ska bete sig. Han inser att några av hans största idoler och inspiration är människor, precis som han, och därför behandlar han dom som han behandlar alla andra, men respekt.

Så här såg det ut när killarna i AFI hälsade på Mark på jobbet för att berätta att han vunnit (de spelar in skivan inte så långt ifrån Marks kontor, därför kunde de åka dit personligen och berätta det för honom):




Här har ni Marks vinnande video:



Vad tycker ni, vad Mark en värdig vinnare?

Nostalgi

Jag blev riktigt nostalgisk igår när jag kollade runt efter bra musik på spotify. Det började med att jag tänkte lyssna på John Mayers version av låten Free Fallin', eftersom jag de senaste dagarna nött Jonas Brothers version. Sagt och gjort, så kollade jag in den, men ansåg att den inte var lika bra som orginalet (som gjorts av Tom Petty and the Heartbreakers). Då fick jag för mig att jag självklart skulle lyssna på orginalet. Jag klickade igång även den, och scrollade lite längre ner på Tom Pettys sida, och hittade "Into the Great Wide Open", en låt som vi spelade flitigt med klassen i högstadiet (jag gick i musikklassen på Christinaskolan då). När jag började tänka på klassen, så kom jag återigen in på John Mayer, då det var två låtar av honom som vi också ofta lyssnade på, No Such Thing och Not Myself. Tyvärr hade inte spotify Not Myself, den jag oftast gillade bäst av de två (det var lite olika från dag till dag). Jag behöver kanske inte säga att jag direkt drog in No Such Thing till min "<3" spellista, och den har gått varm där sedan igårnatt.

Visst är det lustigt hur mycket man kan minnas, bara med hjälp av en låt? Just No Such Thing drar mig tillbaka till en speciell gympalektion i åttan eller nian. Jag kommer så väl ihåg hur jag står i B-hallen med resten av klassen där vi har dumpat våra saker och väntar på att läraren ska börja lektionen, och jag står och dels lyssnar lite förstrött på vad klassen pratar om samtidigt som jag har kvar ena hörluren till mp3spelaren som jag fått låna av min bror, och på mp3n har jag No Such Thing på repeat. Jag kommer inte ihåg vad vi skulle göra på letionen (jag gissar på att vi antingen skulle spela en varian av brännboll, där man sparkar ut en sån där mjuk röd boll istället för en tennisboll som slås ut med ett racket), eller vad som hänt före det, men just den stunden kommer jag så väl ihåg, just på grund av den låten.

Jag saknar klassen jag gick i på högstadiet. Jag saknar Marcus, Alexandra, Petra, Mimmi, Fanny, Michelle, Ylva, Emma B, Anders, Mattias, Pauline och Nicole. Jag ångrar också att jag inte precis var social av mig i högstadiet, eftersom jag allt som oftast gick med näsan i en bok fram till sista delen av nian. Då började jag komma in i klassen (mycket eftersom vi på grund av lärarstrejken som var då var tvugna att ta tag i vår avslutningskonsert själva, för om vi inte gjorde det skulle vi inte få någon avslutningskonsert). Men jag saknar även att ha musiklektioner i alla fall fyra av fem skoldagar i veckan. Jag saknar min fagott, och mina sånglektioner.

Hade jag kommit in i en musikklass nu hade jag nog tagit tillvara på mer än vad jag gjorde då. Jag HATADE att spela gitarr, för det gick verkligen aldrig att lära sig. Nu har jag en egen gitarr, nog för att jag inte spela på den så ofta, men jag har nog lärt mig mer på egen hand sedan jag gick ut nian än jag gjorde under hela högstadiet.

Någon mer som saknar klassen på högstadiet? Eller ångrar att ni kanske inte lärde länna er klass så mycket som ni skulle kunnat?

Dagens låt: John Mayer - No Such Thing


A Fire Inside

AFI (eller A Fire Inside) har varit mitt favortiband sedan mars/april 2006, snart tre år alltså. Det lustiga med AFI är dock att de har funnits sedan 1992, och nästan ingen har gjort något stort väsen av dem. Det är väl för att de spelade punk/hardcore precis när de började, sedan har deras sound dragit sig mer och mer mot rock hållet allt eftersom tiden gått. Nu skulle väl de som inte gillar deras musik klassa dem som "emo" och deras fans och de som inte bryr sig om vad andra lyssnar på skulle nog säga att de spelar någon slags blandning mellan rock, punk och alternativ rock. I juni i år har det gått tre år sedan deras förra fullängdsalbum, DecemberUnderground (DU var deras sjunde fullängdare, den släpptes 060606). De har iofs sedan dess både släppt en DVD, inspelad på deras dittills största konsert som headliners, och ett år efter DVDn kom ut kunde man köpa DVDn på cd, alltså bara låtarna från live-spelningen (många av de som köpte DVDn rippade nämligen ljudet till mp3-filer, men det blev inte särskilt bra resultat, så då beslutade bandet sig för att släppa bara ljudspåret).

Här är en av anledningarna till varför jag älskar AFI, och varför jag placerar dem så högt ovanför alla andra. Vilket annat band kan spela en låt som denna här nedanför, och sedan direkt hoppa till den längst ner? Det krävs kunskap, erfarenhet och skicklighet. (Denna spelning är i från december 2008, det märks att Daveys röst är lite ringrostig efter att de knappt spelat live sedan de gjorde Live Earth 070707.)


AFI - Love Is A Many Splendored Thing

AFI - The Missing Frame

Folk får tycka vad de vill, men jag kommer alltid älska AFI. De håller just nu på att spela in ett nytt album, efter att ha haft ungefär ett år för sig själva för att pyssla med deras diverse sidoprojekt (basisten, Hunter, har bland annat ett DIY-band som heter HunterRevenge. Sångaren, Davey, och gitarristen, Jade, har ett elektronika-projekt som heter Blaqk Audio där Jade sköter programmeringen och Davey sjunger. Trummisen, Adam, har medverkat på några låtar på Tiger Armys senaste platta + några livespelningar, har jag det för). De hade även en tävling som heter Begin Transmission, som gick ut på att deras fans skulle göra en video av sig själva, på max två minuter, där de berättade om sig själva och varför AFI betydde så mycket för dem osv. Killarna håller på att kolla igenom bidragen nu, och kommer välja ut några stycken som får komma till deras studio och sjunga på den nya skivan. Tyvärr var tävlingen bara öppen för de som bor i USA, annars hade jag tävlat direkt. Men, men, vi får ju ett nytt album, det är glädje nog. ;D

Har du något band/artist som betyder lika mycket för dig som AFI betyder för mig?

Dagens låt: AFI - Days of the Phoenix

Your melody sounds as sweet as the first time it was sung

Det här är The Academy Is... första singel från Fast Times At Barrington High, "About A Girl". Enligt mig är den helt underbar, och jag älskar Bills vocals här. Jag stör mig lite på att det verkar finnas en officiell video till låten, men jag hittar den ingenstans! :O Jag får väl ta och googla, men chanserna är ju att det bara kommer komma träffar från youtube. :/ Tills dess får ni hålla till godo med den akustiska versionen som den nerslimmade-för-tillfället-versionen av The Academy Is... framförde på Warped Tour. :)


But in time we all forgot and we all grew

Jag är en sån människa som när jag hittar ett nytt band att lyssna på så nötar jag det bandet ett bra tag, sedan tenderar jag att "glömma bort" det bandet ett litet tag (eg. jag lyssnar på annat, helt enkelt). Oftast hittar jag dock rätt snabbt tillbaka till bandet, och detta har gjort att jag vid det här laget har en hel del favoritband. Ett av dem är The Academy Is..., ett alternativt rockband från Illinois. Fick för mig att lyssna på lite TAI... på spotify nu på kvällen, och tro att jag blev glad när jag insåg att de har ett nytt album ute! :D Wohoo! Just nu har jag kommit fem låtar in, och jag känner verkligen att detta kommer bli ett album som jag lär nöta ett bra tag. Det nya albumet heter "Fast Times At Barrington High", och är hittills helt underbart. Kolla in det! Även TAI..s tidigare album "Santi" (2007) och "Almost Here" (2005) är helt underbara. William Beckett (även kallad Bill eller Becks), sångaren i The Academy Is... medverkar även tillsammans med Maja från The Sounds, Gabe Saporta från Cobra Starship och Travis McCoy från Gym Class Heroes på soundtracket till Snakes On A Plane, "Bring it (snakes on a plane)". Han har en helt underbar röst!

På request av Skea ska jag förklara vad Spotify är, eller så bra jag kan i alla fall. Spotify är namnet på en musik-streaming-tjänst som tillåter en söka på artister eller låtar, som man sedan kan lyssna på via programmet, utan mellanrum mellan låtarna. För att få tillgång till Spotify måste man aningen få en inbjudan (då man får tillgång till gratisversionen, som spelar små reklamsnuttar var tjugonde låt, tror jag det är) eller så kan man köpa ett "abonnemang" för 99 kr i månaden, och då får man använda programmet utan att det är någon reklam som tillkommer alls. Ett otroligt bra program är det i alla fall, som faller under klassen freeware, och väldigt praktiskt om man, som jag, har två eller fler datorer som kanske inte har så mycket minne, men som man ändå vill spela musik på. Plus att det är ett bra sätt att lyssna på musik som man kanske inte nödvändigtvis vill köpa utan att behöva ladda ner det. :) Gå in på Spotifys hemsida och skriv upp er på listan för inbjudningar, vet jag!



Jag visste att Crille skulle rätta mig på ett sätt eller annat. :P Men ja, jag sa att jag skulle göra så bra jag kunde, och det gjorde jag, med tanke på att det var mitt i natten när jag skrev det. >.< Plus att jag inte har koll på alla termer och grejer. jag tror nog att jag skulle behöva rätta Crille om han försökte förklara cheerleading ockå, så... ;)

Jonas Brothers - Girl of my Dreams



Min nya favorit jullåt! Amazing, har refrängen på hjärnan redan, och jag har bara hört den några gånger ännu. :P

RSS 2.0